Dvärgpungsovare

Dvärgpungsovare (Burramyidae) är en familj i underklassen pungdjur. Dessa djur liknar i utseende sovmöss som tillhör gnagarna och som innefattar till exempel sjusovaren. Familjen består av två släkten med tillsammans fem arter. Utbredning [redigera]

Dessa djur förekommer på hela östra och södra Australien samt på Nya Guinea.

Utseende [redigera]

Dvärgpungsovare påminner ytligt om gnagare. Pälsen är på ovansidan grå eller brun och på undersidan ljusare. Svansen, som oftast är längre än kroppen och som bara har hår på roten, används som griporgan. Vid varje fot finns fem tår och den första tån vid bakfoten är motsättlig. Dvärgpungsovare når en kroppslängd mellan 7 och 13 cm och en vikt upp till 50 gram.

Levnadssätt [redigera]

Med undantag av arten Burramys parvus som huvudsakligen lever på marken vistas dvärgpungsovare väsentligen i träd. Med sin gripsvans och sina griphänder klättrar de skickligt bland grenarna. De är huvudsakligen aktiva på natten och sover under dagen i sina bon. Dessa bon bygger de själva eller använder de lediga reden.

Det viktigaste kännetecknet är att dvärgpungsovare är de enda australiska pungdjur som håller vinterdvala. (bland alla pungdjur är det sedan bara den sydamerikanska arten chiloépungråtta som håller vinterdvala). Därför skapar de vid svansroten en fettreservoar.

Föda [redigera]

Dessa djur är allätare. De livnär sig av frön, frukt, löv och andra växtdelar samt ibland av nektar och pollen. De äter även maskar, insekter och deras larver samt mindre ryggradsdjur.

Fortplantning [redigera]

Honan har en pung med fyra till sex mjölkvårtor och öppningen framåt. Tiden för födelsen är beroende på levnadsområdet. Medan individer i bergsregioner föder bara under våren kan arter i varmare regioner föda året runt. Efter en kort dräktighet föds ett till sex ungar som stannar minst tre till fyra veckor i pungen. Efter två till tre månader slutar honan att ge di och efter 12 till 15 månader är ungarna könsmogna.

Systematik [redigera]