torsdag 30 juli 2009
Dvärgpungsovare
Dvärgpungsovare (Burramyidae) är en familj i underklassen pungdjur. Dessa djur liknar i utseende sovmöss som tillhör gnagarna och som innefattar till exempel sjusovaren. Familjen består av två släkten med tillsammans fem arter. Utbredning [redigera]
Dessa djur förekommer på hela östra och södra Australien samt på Nya Guinea.
Utseende [redigera]
Dvärgpungsovare påminner ytligt om gnagare. Pälsen är på ovansidan grå eller brun och på undersidan ljusare. Svansen, som oftast är längre än kroppen och som bara har hår på roten, används som griporgan. Vid varje fot finns fem tår och den första tån vid bakfoten är motsättlig. Dvärgpungsovare når en kroppslängd mellan 7 och 13 cm och en vikt upp till 50 gram.
Levnadssätt [redigera]
Med undantag av arten Burramys parvus som huvudsakligen lever på marken vistas dvärgpungsovare väsentligen i träd. Med sin gripsvans och sina griphänder klättrar de skickligt bland grenarna. De är huvudsakligen aktiva på natten och sover under dagen i sina bon. Dessa bon bygger de själva eller använder de lediga reden.
Det viktigaste kännetecknet är att dvärgpungsovare är de enda australiska pungdjur som håller vinterdvala. (bland alla pungdjur är det sedan bara den sydamerikanska arten chiloépungråtta som håller vinterdvala). Därför skapar de vid svansroten en fettreservoar.
Föda [redigera]
Dessa djur är allätare. De livnär sig av frön, frukt, löv och andra växtdelar samt ibland av nektar och pollen. De äter även maskar, insekter och deras larver samt mindre ryggradsdjur.
Fortplantning [redigera]
Honan har en pung med fyra till sex mjölkvårtor och öppningen framåt. Tiden för födelsen är beroende på levnadsområdet. Medan individer i bergsregioner föder bara under våren kan arter i varmare regioner föda året runt. Efter en kort dräktighet föds ett till sex ungar som stannar minst tre till fyra veckor i pungen. Efter två till tre månader slutar honan att ge di och efter 12 till 15 månader är ungarna könsmogna.
Systematik [redigera]
Dvärgpungråttor
Dvärgpungråttor (Marmosa) är ett släkte i familjen pungråttor som förekommer i Amerika. Utbredningsområdet sträcker sig från norra Mexiko till Sydamerikas centrala delar. Kännetecken [redigera]
Dvärgpungråttor liknar i utseende smala möss med stora öron men de är inte närmare släkt med denna underfamilj. Pälsens färg är på ovansidan rödbrun eller mörkbrun och på buken ljusare, oftast vit- eller gulaktig. Pälsen är kort och mjuk. Dessa pungdjur har stora ögon och öronen saknar hår. De når en kroppslängd mellan 9 och 19 centimeter och därtill kommer en 12 till 23 centimeter lång svans. Vikten ligger mellan 15 och 130 gram.
Levnadssätt [redigera]
Dvärgpungråttor lever i skogar främst i närheten av vattenansamlingar. Ibland finns de på jordbruksmark. De är aktiva på natten och varje individ lever ensam. De klättrar ofta i träd men vistas även på marken. Under dagen sover de i självbyggda bon av blad och kvistar eller använder fågelbon. De är allätare som främst äter insekter och frukter. Ibland har de mindre ryggradsdjur och fågelägg som föda.
Fortplantning [redigera]
Trots att släktet räknas till pungdjuren saknar de pung. Honan har 9 till 19 spenar och de första månaderna hänger ungdjuren vid honans kropp. Dräktigheten varar i cirka 14 dagar och per kull föds sju till nio ungar, ibland upp till 13. Ungarna dias 60 till 70 dagar och efter cirka åtta månader är de könsmogna. Livslängden i naturen är sällan längre än ett år. I fångenskap blev några individer tre år gamla.
Hot [redigera]
Dvärgpungråttor jagas inte men de hotas av förstörningen av levnadsområdet genom skogsskövling.
Dvärgpungmöss
Dvärgpungmöss (Planigale) är ett släkte i familjen rovpungdjur. I släktet finns fem arter som förekommer i Australien och Nya Guinea. Kännetecken [redigera]
I sitt yttre och beteende liknar dessa djur näbbmöss men de är inte närmare släkt med dessa. Dvärgpungmöss har en långsträckt nos och ett avplattat huvud som troligtvis är en anpassning till arternas rörelse mellan trånga bergssprickor och rötter. Den mjuka pälsen har en olivgrön till gråbrun färg. Svansen är lika långt som övriga kroppen och bär hår.
Som namnet antyder är dvärgpungmöss mycket små. Tillsammans med släktet Ningaui utgör de dem minsta pungdjuren. Kroppslängden utan svans ligger mellan 5 och 10 centimeter och vikten mellan 5 och 15 gram.
Levnadssätt [redigera]
Habitatet utgörs ofta av grässlätter som savanner och ibland även av skogar. De vistas främst på marken men har bra förmåga att klättra. Dvärgpungmöss är huvudsakligen aktiva på natten och vilar på dagen i bergssprickor, under trädens rötter eller i täta gräsansamlingar. Ibland bygger de bon av gräs.
Föda [redigera]
Arterna i släktet är framgångsrika rovdjur med byten som nästan är lika stora som dvärgpungmössen själv. De jagar bland annat insekter (till exempel hopprätvingar), spindeldjur och mindre ryggradsdjur som ödlor eller möss. Varje dag äter dessa djur byten som nästan motsvarar deras vikt.
Fortplantning [redigera]
I pungen som har sin öppning mot kroppens baksida finns fem till femton spenar. De flesta honorna kan para sig hela året runt och ofta förekommer flera födelser per år. Efter dräktigheten som varar 19 eller 20 dagar föder honan fyra till tolv ungdjur. De stannar de första veckorna i pungen, är efter cirka tre månader självständiga och når sin könsmognad innan de är ett år gammal. Den maximala livslängden ligger vid två år.
Hot [redigera]
Arterna hotas huvudsakligen av rovdjur som tamkatter och rödrävar som blev införd av människan. Några arter gäller som sällsynt men det beror kanske på att de är så skygga
Dvärgflygfalanger
Dvärgflygfalanger (Acrobatidae) är en familj i underklassen pungdjur. I familjen finns två släkten med var sin art, dvärgflygpungmus eller australisk dvärgflygfalanger (Acrobates pygmaeus) och fjädersvansfalanger (Distoechurus pennatus). Utseende [redigera]
Bara arten dvärgflygpungmus har en glidmembran som är fast vid djurets extremiteter. Kännetecknande för bägge arter är svansen som bär långa hår och som liknar en fjäder. Dessa små pungdjur når en kroppslängd mellan 6 och 12 centimeter och en vikt från 15 till 50 gram. Den mjuka pälsen är gråbrun.
Utbredning och levnadssätt [redigera]
Dvärgflygpungmusen förekommer vid Australiens östa kustlinje och Distoechurus pennatus lever på Nya Guinea. Bägge arter är aktiva på natten. Under dagen gömmer de sig i olika tillflyktsorter som håligheter i trad eller självbyggda bon. De letar oftast i grupper med upp till tjugo individer efter föda men grupperna har ingen särskild struktur och består inte länge.
Dessa djur livnär sig av insekter, maskar, frukter och ibland även av nektar som de slickar med sina långa tungor.
Systematik [redigera]
Arternas indelning i systematiken var länge omstridd. Tidigare räknades de till familjerna klätterpungdjur eller dvärgpungsovare och först sedan 1980-talet klassas de som egen familj. Efter nyare forskningar är den närmaste släkting snabelpungdjuret. Glidmembranen är inget tecken på släktskap på grund av att den förekommer i tre olika familjer – flygpungekorrar, ringsvanspungråttor och dvärgflygfalanger.
Chiloépungråtta
Chiloépungråtta (Dromiciops gliroides) är en art i infraklassen pungdjur som lever i sydvästra Sydamerika. Det är den enda nu levande arten i familjen Microbiotheriidae som i sin tur är den enda familjen i ordningen Microbiotheria.
Djuret lever i Chile, i angränsade regioner av Argentina och på den chilenska ön Chiloé. Arten liknar en råtta och har en gråbrun päls. Kroppens längd ligger mellan 9 och 13 cm och svansen är ungefär lika lång. Dromiciops gliroides är det enda pungdjuret utanför familjen dvärgpungsovare som håller vinterdvala.
ullpungråttor
Ullpungråttor (Caluromys) är ett släkte i familjen pungråttor som förekommer på den amerikanska kontinenten från södra Mexiko till norra Argentina. Kännetecken [redigera]
Arterna i släktet når en kroppslängd mellan 18 och 29 centimeter samt en vikt mellan 200 och 500 gram. Därtill kommer en 27 till 49 centimeter lång svans som till hälften är täckt med hår. Svansen används som gripverktyg. Den långa mjuka pälsen har på ovansidan en rödbrun eller gulaktig färg och har ibland vita mönster, undersidan är gulaktig. Kännetecknande är en svart strimma i ansiktet.
Habitat och levnadssätt [redigera]
Habitatet utgörs huvudsakligen av skogar där ullpungråttorna lever på träd. De har bra förmåga att klättra och är aktiva under gryningen och natten. Varje individ lever ensam men avgränsade revir saknas.
Dessa djur är allätare som livnär sig av frukter, frön, blad, insekter och mindre ryggradsdjur.
Honor har möjlighet att para sig tre gånger per år och per kull föds tre till fyra ungdjur, sällan upp till sju. Dräktigheten är med cirka 25 dagar den längsta hos alla pungråttor. Nyfödda ungdjur blir tre månader i pungen och efter ytterligare en månad slutar honan att ge di. Den äldsta kända individen i släktet blev 6 år gammal.
Systematik [redigera]
Det skiljs mellan tre arter:
* Caluromys derbianus, finns från södra Mexiko till Ecuador.
* Caluromys lanatus, lever från Colombia till norra Argentina.
* Caluromys philander, förekommer mellan Venezuela och södra Brasilien.
Pungråttor
Pungråttor (Didelphidae) är en djurfamilj tillhörande underklassen pungdjur, som numera uteslutande förekommer i Amerika, ofta i närheten av människor. De kan anses som de ursprungligaste bland nutidens pungdjur. Under tertiärtiden fanns de även i Europa. Familjen är den enda i ordningen Didelphimorphia.
Hithörande arter är insektsätare eller rovdjur. De utmärks också genom förekomsten av det största antalet framtänder (10 övre och 8 undre) hos nutidens däggdjur. Även hörntänderna är starkt utbildade. Kroppen är ganska satt och svansen tjänar hos flera arter som griporgan. Fötterna har 5 tår och de bakre har motsättlig stortå utan klo. Bakbenen är inte förlängda.
Antalet bröstvårtor växlar mellan 7 och 27. Pungens utbildning är mycket olika. Medan den hos några arter är fullständig utvecklad och djup, består den hos andra bara av två sidoveck eller saknas fullständigt. Många ungar föds åt gången. Hithörande djur har en storlek som ligger mellan kattens och råttans samt utmärker sig genom en spetsig nos.
Alla är nattaktiva och lever mest ensamma. De flesta klättrar i träden och använder sin svans för att hänga under längre tid vid trädens grenar. Födan består av djur- och växtämnen, till exempel sniglar, rötter och frukter. Pungråttor kan bli mellan 5 och 10 år gamla.
Ett släkte som kallas opossum har ett unikt sätt att försvara sig genom att spela död – "playing opossum".
onsdag 29 juli 2009
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)